Högt ovanför

Ovanför taken
står vi nu
Lika trötta båda två

Trött på våra städer,
på drömmar som alltid fastnar
i nylagd asfalt och ditt underbara hår

Vi två ser alltid husen ovanifrån
aldrig någonsin innifrån

"Det här är mitt liv"
säger jag och pekar
på gatorna under oss

Som om dom faktsikt betydde någonting.
Gator är alltid gator
städer är bara städer

Vi kommer nog alltid stå kvar här
högt ovanför, men aldrig innuti.

Kärlekens park

Den natten mötte jag döden
när vi gick genom tunneln i kärlekens park

Vi hälsade med en bekant nick
när jag nådde ljuset var han borta

Fotstegen kom närmre
dom jagade oss nu

- Ta en titt på havet främling.
Dina drömmar drunknar där,
sa jag när jag krampaktigt kramade hans hand

Döden står kvar i kärlekens park,
Vi somnade i paradiset
men vaknade i Verkligheten

På morgonen tog vi en promenad
med världen i ett koppel,
John Lennon och jag

Havet var blank
och långt där ute drunknade våra själar

Om demonerna

Mina demoner
kan inte existera i samvekan med dina
Din närvaro lugnar mina nerver
Tystar deras röster
de rösterna som andra dagar
överröstar allt
musiken, knivarna och lyckan


Så fort ytterdörren skramlar
som dina kedjor, på väg hem
hörs deras skrik igen
Innuti mig, dom vill ut
Försöker överbemanna dem med min kraft
men jag är inte stark nog

Ringer efter förstärkning
skicka insatstyrkan

När dina demoner omfamnar mig
tystnar dom och min kropp blir ett tempel
- det brinner, fort, svälj röken
ända tills dina kedjor skramlar igen

Välkommen hem, utgången är ditåt